Visst är det skönt när man svart på vitt kan se att man blivit bättre? Det var 6 veckor sedan jag började köra 4 minutersintervaller i rodden. Första veckorna gjorde jag 2×4. Det var slitigt som fan men efter 3 veckor slängde jag på en 3dje intervall och jag vet att jag skrev i min träningsdagbok ”fan dessa roddintervaller gör cyklingen till en barnlek”. På sista intervallen fick jag ofta tänka, jag klarar 15 sekunder till, och när jag klarat det så tänkte jag, okej 15 sekunder till, osv.
Idag var det dags att slänga på en 4e intervall. Den 3dje bara flöt igenom utan några nedräkningar och innan jag hann reagera hade jag fixat den 4e oxå utan att det kändes speciellt utmattande.
Det finns ju effektmätare i roddmaskinen så jag har sett till att köra på samma effekt hela tiden och kan bara glädjas åt att jag blivit bättre. Synd att man inte har en ergometercykel med. När jag cyklar får jag lita på uppskattad belastning och ibland även ett öga på pulsmätaren även om den inte längre tillför mig så mycket. Det bästa med pulsmätaren är när man märker att pulsbandet börjar sitta löst. Då vet man att vikten är på väg åt rätt håll.
Härligt! Det är bara till att kämpa på i samma takt så blir säsongen till den bästa någonsin! Grymt!
Rodd…
Jag orkar maxa i två minuter. Sen är jag helt slut.
Men det är väl bara att sätta det i system, så kommer kraften i överkroppen så småningom?
/K