Vi börjar med lite gnäll (som det för övrigt har varit alldeles för mkt av på sista tiden) för att sedan avsluta med lite kul.
Jag ljuger om jag säger att jag inte ifrågasatt mitt tävlande som mountainbikecyklist. Att lägga ner en stor del av sin fritid på cykling utan att egentligen träna ordentligt och sedan tävla med högst mediokra resultat känns lite som bortslängda resurser. För något år sedan var jag verkligen sugen på att lyckas med tävlandet. Jag la ner 10-15h i veckan på träning och kände mig motiverad. Men efter att gång på gång stoppats av skador så har jag tappat det den där drivkraften att träna för att verkligen lyckas tävla på elitnivå.
Till i år tänkte jag göra ett nytt försök och genomförde en bra vinterträning där jag kände att jag blev bättre och bättre, men när våren kom så försvann motivationen lite i samband med nytt jobb och flytt så jag började slarva med allting vilket oxå visade sig på tävlingarna. Nu hankar jag mig runt på 4-6h i veckan med halvdan kvalitet. För att utvecklas vidare krävs mer än så.
Frågan är lite om jag vill mer eller om jag nöjer mig med att leka runt på den här nivån. Jag har senaste dagarna haft lite funderingar på att göra en satsning till Marathon SM som nästan går på hemmaplan. Banan passar mig bra och jag har så pass nära dit att jag kan köra bil dit och träna på vardagarna. Om jag bara skulle sköta träningen fram tills dess så tror jag att jag skulle kunna göra ett stort kliv upp i resultatlistan även om jag absolut inte kommer vara med och slåss om några topplaceringar. Att kunna banan innan och utantill ger ju lite extra fördelar…
Ett alternativ till att träna sig snabb är ju att köpa nya prylar. Min bakfälg är inte i bästa skick så givetvis började tankarna vandra iväg på nya hjul. Tänkte om man ändå skulle ta och prova det där med tubhjul och ett par Dugast-ringar.
Dessa kostar 420€ och väger 1290g.
Kommentarer